Hörneå bys hemsida www.becken.se
Ont ska med ont fördrivas
Den 13:e oktober 2026 hölls en föreläsning i Öre Bygdegård. Det var Studieförbundet Vuxenskolan i Nordmaling som bjudit in till en föreläsning med titeln "Ont ska med ont fördrivas". Föreläsare var kulturhistorikern Laila Eliasson.
Bild 1. Åza Westman från Studieförbundet Vuxenskolan i Nordmaling.
Bygdegården i Öre erbjöd lokal för detta event, en mycket fin bygdegård. Värd för föreläsning var således Studieförbundet Vuxenskolan i Nordmaling, med Åza Westman i spetsen (bild 1). Åza inledde med lite information och bakgrund till kvällens sammankomst. Vuxenskolan bjöd på kaffe och bullar, som Öre Bygdegårdsförening bakat.
Bild 2. Laila Eliasson börjar sin föreläsning om gammal folktro kring sjukdomar och botemedel.
Laila Eliasson är kulturhistoriker och tros även hon jobba för Studieförbundet Vuxenskolan. Det var lite oklart för Skribenten, och ifall Laila hade koppling till Vuxenskolan i Nordmaling eller den i Vilhelmina. Söker man på nätet hittas Laila som bibliotekarie i Vilhelmina, men bosatt i Tvärålund.
För inte så länge sedan hölls ytterligare en föreläsningsserie av Laila Eliasson, även i Öre Bygdegård. Då var temat gamla tiders övernaturliga väsen, en föreläsning som Redaktionen för Becken-Webben tyvärr missade.
Bild 3. En av flera böcker som Laila Eliasson givit ut.
Lailas arbetar på sin nya bok om folktro och huskurer, "Ont ska med ont fördrivas". I den lyfts olika huskurer och behandlingar som hittas i Västerbotten. Detta görs i ett kulturhistoriskt perspektiv och inte för att propagera för dessa mer eller mindre osannolika företeelser och kurer.
Bild 4. Laila Eliasson visar upp boken "Historier från Västerbotten".
Eventet i Öre hade annonserats via en grupp på Facebook, som Redaktör Lena Lindholm var medlem i. Skribenten tillhör gruppen "våga vägra Facebook och annat slikt". Nu var det ju bra att Lindholm hade Facebook, annars hade inte träffen i Öre blivit av för Redaktionen.
Redan innan träffen i Öre och Laila Eliassons tema hade Skribenten skissat på en artikel om folktro baserad på böcker av Ebbe Schön, bland annat "Svensk folktro A-Ö : hur vi tänkt, trott och trollat" (Prisma, Stockholm, 1998). Tanken med detta var att ge perspektiv till dagens moderna samhälle - som Skribenten anser - allt mer börjar avskärma sig från vetenskap och beprövad erfarenhet.
På "nätet" hittas allehanda tokigheter som ges fritt utrymme bland influencers utan specifik utbildning. Därtill återcirkulerar dylika tokigheter av en blind AI till en kakafoni av allsköns idioti.
Dagens internet med "fritt flytande åsikter" har sina paralleller till gamla tiders folktro. Kunskapsfältet var begränsad till skrock, himlakroppars rörelse, bibliskt regelverk och gammal hävd. I olika perioder av mänskligheten har dock kunskapsläget lyfts till högre höjder och kultur, för att snart tyvärr falla tillbaka till det gamla.
Ett exempel på en kunskapsmässig omvandling var Renässansen under senare medeltiden. Renässans betyder "pånyttfödelse" av antikens kulturarv och värderingar. Ifrågasättandet av bibliskt kunskapsmonopol i kombination med senare tiders vetenskap och industri har lett fram till dagens samhälle. Genom skolgång och böcker skapas kunskap och värderingar i riktning mot vetenskap och beprövad erfarenhet.
Kunskapsutveckling kan gärna ske med digital teknik, vilket är en vardag för Skribenten. Dock upplevs en oro över den fördumning som internet och AI tros leda till. För att ge några exempel inom Skribentens eget kunskapsfält (medicin) förvånas man över; kristallterapi, de-tox, homeopati, lymfmassage, etc. Även antivaxxare kan räknas till samma fenomen.
Likheter mellan dessa fenomen och gammal folktro är slående. Några exempel hämtas här ur Ebbe Schöns bok Svensk folktro A-Ö : hur vi tänkt, trott och trollat. Ebbes bok ger drygt 1000 exempel, bland vilka vi här återger några enstaka företeelser på bokstaven "H".
Halsont; fick man om man blåste i halsen på en butelj eller åt något som en råtta hade bitit i. Några exempel på botemetoder: I Närke satte den sjuke tummen mot tänderna, nämnde namnet på tre kyrksocknar och svalde mellan varje namn. På Öland gick sjuklingen till kyrkan i sällskap med en samtalspartner. Han tittade på den stora byggnaden och sa: "Jag sväljer."- "Vad sväljer du?" "Jag sväljer kyrkan." I Blekinge blev man bra om man åt hundskit. I Småland skulle man hälla vatten i munnen genom en vigselring. Och bohusläningar fick snabb bot om de drog bort tre hårstrån från hjässan.
Hosta; kunde botas genom att man intog sin egen urin med hjälp av en matsked. Bra var även att hämta fradga från havsstranden och svälja. Många växtdekokter användes, på t.ex. fläder, enbär, vitlök, nässla eller islandslav.
Hugga bort; var en botemetod som bl.a. användes för att bota "knarren", en sjuklig förändring i en led. Patienten fick placera sin fot eller arm på en huggkubbe eller en tröskel, och botaren högg med en yxa, skära eller något annat vasst föremål, så nära som möjligt. Samtidigt fördes en dialog. Botaren sade: "Jag hugger, jag hugger", varefter patienten frågade: Varför hugger du? och fick till svar: "Jag hugger knarren ur led och i ved."
Havandeskap. När en kvinna märkte att hon var med barn måste hon börja tänka sig för ordentligt. Det var farligt att se eller vidröra vissa saker. Om hon t.ex. såg en eldsvåda och tog sig för ansiktet samtidigt fick barnet ett rött märke på samma ställe i sitt ansikte. Såg hon nosen på en hare blev barnet harmynt. Råkade hon passera kyrkogården just när en likkista brakade ihop nere i graven eller om hon mötte en karl som bar en yxa på axeln fick barnet fallandesjuka. Tittade hon in i en flaska, ett nyckelhål eller något annat trångt hål blev barnet vindögt. Blickade hon rakt mot solen blev det korsögt. Att söndag efter söndag betrakta gamla träbeläten i kyrkan gav fula barn. I stället gällde det att så mycket som möjligt titta på vackra människor, bilder eller blommor. Var kvinnan själv vacker borde hon spegla sig ofta. Den som önskade att barnet skulle bli sin fars avbild måste ständigt försöka tänka på honom. Men hon måste undvika att ha någon annan man i tankarna, för då blev barnet kanske likt honom, och misstankar uppstod.
Under graviditeten och tiden närmast efter borde kvinnan så mycket om möjligt hålla sig hemmavid, eftersom hon annars löpte stor risk att bli bergtagen eller utsättas för skador fån övernaturliga väsen eller ondsinta trollkunniga. Om hon måste gå ut i markerna skulle hon alltid ha en psalmbok eller något föremål av stål på sig som skydd.
Av gammal folktro finns vissa uttryck kvar idag. Ett exempel är "ryggskott". Detta skott kan härledas ur "trollskott", där Ebbe Schön ger följande förklaring;
Trollskott; var magiska skott avlossade på stort avstånd. Sảdana skott förklarade ofta varför en sjukdom eller annan skada plötsligt drabbade en människa eller ett husdjur. Då skottet trängde in smärtade det som om en vass nål gick genom kroppen. Snart syntes röda eller svarta fläckar runt det träffade stället. Den drabbade fick värk eller frossa, han kunde även få bölder eller bli totalt sinnesförvirrad. I värsta fall dog han genast.
Den som fått ont i ryggen hade således fått ett skott av ett troll. Begreppet "onda öga" är även intressant som mekanism.
Ebbe Schön beskriver massor av tokigheter, så idiotiska och groteska att dessa måste censureras på Becken-Webben. Läsare hänvisas till originalet; Svensk folktro A-Ö : hur vi tänkt, trott och trollat. Boken är slut på förlagen, men finns på vissa antikvariat.
Ebbe Schöns utredning av vår gamla svenska folktro upplevs således ha många paralleller till det som idag fortplantas på internet - i en ny tappning. Skribenten låter sig inte luras av dylikt skrock.
--ooOOoo--
Tillbaka till nutid och Laila Eliassons böcker. Laila arbetar således med sin senaste bok "Ont ska med ont fördrivas". Skribenten kommer med intresse läsa Lailas bok då den kommer ut. Till skillnad från Ebbe Schön har den en vinkling mot Västerbotten.
Becken-Webben tackar både Laila Eliassons och Ebbe Schön, den senare tyvärr avliden sedan några år.
Gunnar Engström, 2026-10-28
Besökare